Bohus Elfsborghs Caroliners Tross

Bohus Elfsborghs Caroliners Tross.
Trossen behöver kompletteras med en hel del utrustningar för att kunna ge en beskrivning av dess arbete under 1600 och 1700 talen. För det första behöver kvinnors och barns kläder förnyas eller kompletteras och för den skull har Katarina Ulfvensköld och Gullvi Andersson köpt in lämpliga tyger. Planeringen är att under vintern samla sykunniga kvinnor för att sy upp kläder.

Trossen behöver tillverka tält och skaffa så tidstrogna hantverksattiraljer som möjlig. Gamla träpallar, bord och dylikt som nog kan köpas billigt på t.ex. gårdsauktioner. Efter hand kommer vi att kunna visa upp trossen så som den såg ut en gång i tiden.

Vi behöver värva fler både kvinnor, män och barn. är du intresserad eller känner du någon som har intresset så hör gärna av dig till oss.





Trossen är en äldre benämning på hela den utrustning och de fordon som ett militärt förband medförde i fält.

Trossen, som förr endast innehöll personalens egna tillhörigheter och tält och livsmedel var under lång tid mycket omfattande. Under 1600-talet ingick en stor del av personalens familjer i trossen. Rotehållare och rusthållare ansvarade för att anskaffa och underhålla trossen. I övrigt anskaffades den av av Kronan eller av officerarna i fråga om hästar och utrustning.

Från 1696 bestämdes tågordningen och ett infanterirgemente med såkallat fördubblingsbefäl hade 137 officersdrängar, 72 kompanitrosspojkar, 290 officershästar samt 104 draghästar.

Nya bestämmelser om trossen utgavs åren 1714 och 1717. Reglementen angående trossens storlek och beskaffenhet beslutades 1752 och 1776 samt trossplaner 1807, 1813 och 1852 och 1877 inordnades trossen i det nybildade trängen.

Beteckningen tross används i modern tid i namnet på militära förband som har underhåll som huvuduppgift t.ex. T2 i Skövde.






About us in your language: Sweden PDF Great Brittain PDF Germany PDF France PDF Ukraina PDF Japan PDF India PDF Finland PDF Spain PDF Italy PDF